Juligen.

 

Ifrån en grå vätte till en satans hantlangare för att sedan blanda sig in i helgonvärlden och tipp tappa sig över till Atlanta.

Där smälts mannen/pysslingen, myten, legenden samman till Santa Claus av svensk-ålandsättlingen Haddon Sundblom som i sin tur lånat modellen av karikatyrtecknaren Thomas Nast.

Sankt Nikolaus + Tomtegubben = Jultomten.

En fantastisk kombination av dröm och verklighet som kidnappades av kommersen och hålls fortfarande fjättrad eftersom ingen lösesumma är stor nog.

 

Juligen - JK

Jag är ett fan av Jultomten, Sankt Nikolaus och Vätten, det är ruljangsen som blir för mycket.

Därför kom denna träfigur fram ur en al och med oljefärg blev trägubben nedkletad.

 

Där sitter han och kan inget annat, fast den som kikar efter riktigt noga kan se att en spricka finns mellan fåtöljen och gubben.

 

Hohohoooooooooooooooooooooo

Sidär Sådär.

Det har snöat och ljud - ljus suddas ut i ett enhetligt mummel, en välgörande återhämtningsperiod är inledd och landskapet har äntligen fått komma till ro.

Själv sitter jag med en bok och försöker lära mig något om fjärilar, speciellt om praktfjärilar (Vila) och deras underfamiljer. Har gett mig fasiken på att den här sommaren få slippa stå med rynkad panna och fundera över vad som fladdrar förbi.

Återhämtning och vila är vad Elsa Hallbäck (konstansvarig i Landstinget i Värmland) får ta del av under sommaren efter vad jag hört på Värmlandsradio, då hon tydligen går i pension.

Själv har jag fått en del (del)svar på mina frågor när det kommer till det svåra området konst.

Vad är konst? - Nej.

Vad är god kvalitet? - Njaa, en del bestäms förvisso av EH och ett Regelverk.

Vem är konstnär? - Nej eller nja.

EH har inte sett Wirgård på något av de större gallerier som EH besöker, så med andra ord existerar inte den konstnären.

Är det bara en som sitter å tar beslut om vad som ska hängas eller ställas till allmänhetens beskådan? - Ja, iallafall i landstinget.

Har landstinget såpass gott ställt att de kan avfärda en bild av en känd värmlandskonstnär och ska den ansvariga människan (som inte ens känner till Wirgård) få husera med skattebetalarnas pengar?

- Ja.

Sker verkligen en likvärdig bedömning i hela Sverige? - Ja.

Är det en gemensam kurs dessa bedömande får gå? - Typiskt!, ingen kurs men det blir ett nJa. Enligt EH heter den Kulturvetare med inriktning konst.

Bekostar medborgarna dennes utbildning och hur kan jag få tillgång till den? - Nej och Nej, eftersom ingen kurs finnes så kan jag inte få del av den enorma lärdom som besitts om jag inte grundar med Kulturvetare med inriktning konst på något universitet.

Först då ägs en vishet som till och med gör att den ansvariga kan tacka nej till bilden utan att sett den och för att löka till laxen bemöta skaparen på ett redigt otrevligt sätt. 

 

För den som vill så finns det mer material på Förmiddag P4 Värmland 16 januari kl 10:03, (ca 1:17 in i programmet och framåt). 

Visst, EH har rätt i en del av vad som sägs i intervjun eller i sitt insända svar i AN....det som stör mig (förutom att det är bara en som väljer vad ska visas och sättet hon motsäger sig själv) är på vilket sätt som Wirgård har blivit bemött, det är illa ställt med "eliten" och dess elitistiska  maktspråk.

 

Insändaresvar av Elsa Hallbäck.

Svaret är givet.

AN 140115

Vad, vem och hur.

Insändaren inunder tar upp en del spörsmål som också jag klurar/klurat över och antagligen blir jag aldrig fullt färdig klurerad.

Jag förstår att BMW är ”förbannad och trött” efter den behandling och de svar hon fått.

Själv blev jag förvånad, arg och hoppas nu på att den kulturansvarige kommer med ett svar i tidningen och inte låter frågan rinna iväg likt vatten på en gås.

Vad är konst?

Vad är god kvalitet?

Vem är konstnär?

Är det bara en som sitter å tar beslut om vad som ska hängas eller ställas till allmänhetens beskådan?

Har landstinget såpass gott ställt att de kan avfärda en bild av en känd värmlandskonstnär och ska den ansvariga människan (som inte ens känner till Wirgård) få husera med skattebetalarnas pengar?

Sker verkligen en likvärdig bedömning i hela Sverige?

Är det en gemensam kurs dessa bedömande får gå?

Bekostar medborgarna dennes utbildning och hur kan jag få tillgång till den?

Det här är bara en bråkdel av frågor som jag har, så fort ett svar ges mig väcks nya funderingar och cirkelrörelsen är igång, som tur är, tror jag?

Insändaren genererade i en del nya frågor också: "Jag har undrat vad det är för människor som bor här – många är mycket varma och trevliga och har blivit ägare av min konst utan landstingets inblandning".

Jag hoppas att hon med "Jag har undrat vad det är för människor som bor här" menar kulturbeslutande bedömare och möjligtvis den bedömandes kolleger i detta fall.

Måste man annars ha köpt Wirgårds konst för att vara varm och trevlig, dvs. om hon med "Jag har undrat vad det är för människor som bor här" menar värmlänningar i allmänhet.

Alla vet väl att Värmlänningen är..........

Lånad av någon hembygdsgård som säkert har lånat den i sin tur.

Insändare av BrittMarie Wirgård

I morse när jag ögnade genom VF läste jag en insändare som tar upp många av de frågor jag själv funderar över.

Snälla kulturmänniskor, reagera

VF den 8 jan 2014

I Brunskog där jag bor anordnas en insamling till Barncancerfonden. Jag skänker en oljemålning som man vill ge direkt till canceravdelningen på Karlstad sjukhus.

Min dotter som har Down Syndrom vårdades för cancer på den avdelningen för fyra år sedan; själv är jag opererad för bröstcancer för tre år sedan.

Det sitter en person på Karlstad sjukhus som vägrar att ta emot den målning jag skänkt på grund av att den inte är av till räckligt ”god kvalitet”, men kanske viktigare att det ska gå genom henne om någon konst ska upp på väggarna där!

Hon påstår att jag inte är etablerad. Jag har levt som konstnär sedan jag var 20 år – haft många utställningar, en del jurybedömda. Hon påstår att hon inte sett en enda utställning av mig – och det kan ju inte jag hjälpa.

Jag är kvinna, har fem barn varav ett utvecklingsstört och har arbetat och kämpat för min konst hela mitt liv. Och detta är alltså innehållet i vår svenska kultur! Jag ringde upp människan och hon upplyste mig om att det är likadant överallt i svenska län.

Jag har bott i Värmland i 25 år och har ingen som helst kontakt med kultureliten. Jag har nämligen inte tid att jobba gratis i Ideella Rackstadföreningen – jag måste försörja mig. Och är inte all konstnärlig verksamhet ideell tills man når ut till människor som vill ta emot det man skapat?

Vad är det för skitsnack att påstå att det bygger på ideal när det i själva verket är ärvda konstnärers arbete man lever på och gör sig stöddig över dessutom. Jag är så förbannad och trött på detta hyckleri att jag kommer att göra vad som helst för att få veta; Hur många i vårt avlånga land finner sig i detta – dag efter dag efter dag?

Jag finner mig inte längre. I dag skulle jag måla efter att jag i går läste i Zenit = Kulturtidningen i väst , om Bengt Johansson – och blev inspirerad av hans fina måleri. Det behövs nämligen inspiration någonstans ifrån trots den vackra Värmlandsnaturen. Jag har undrat vad det är för människor som bor här – många är mycket varma och trevliga och har blivit ägare av min konst utan landstingets inblandning.

Och jag kommer att måla i dag ändå, trots denna kalldusch. Det är inte första gången jag råkar ut för en motgång. Men snälla rara svenska kulturmänniskor – säg att ni inte finner er i detta utan att reagera!

BrittMarie Wirgård,
konstnär